Skövde vs. Vårgårda
Jag har via en kommentar fått frågan om varför jag egentligen saknar Skövde och hur det kommer sig att jag saknar Skövde mer än Vårgårda. För mig är det ganska självklart varför jag saknar Skövde mer än Vårgårda.
Låt oss för en stund fundera på vad Vårgårda faktiskt är. Jag har bott i kommunen sen jag var fem år. Notera kommunen, inte samhållet. Jag gick i högstadiet där och har både trevliga och mindre trevliga minnen från den hålan. För det är precis vad Vårgårda är: en liten sketen håla som saknar det mesta. ”Hålan” är inte särskilt charmig, plutt-liten, saknar det mesta av vad man kan kalla sociala sysselsättningsmöjligheter samt är ett kärt tillhåll för personer som gillar dyrt vitt pulver. Ja, Vårgårda är vida känt som langningshåla nummer ett… Eller ja, vad vet jag om det egentligen? Men vad jag vet är i alla fall att det försiggår en hel del skumma affärer där, som det ofta gör på såna små orter.
Slutsats: Vårgårda är en tråkig och rätt ful ort där jag aldrig i livet skulle bosätta mig. Punkt. De som tycker annorlunda får gärna framföra sina åsikter. Detta är i alla fall min uppfattning.
Vad Skövde har för rykte i knark-sammanhang har jag ingen aning om. Jag har inte direkt umgåtts i de kretsarna. Skövde är dock en betydligt mysigare och trevligare och charmigare ort än föregående håla. Skövde är lite bonnigt men det ska vara så. Det är liksom det som är hela grejen. I Skövde har jag pluggat, i Skövde har jag festat, i Skövde har jag fått vänner för livet och i Skövde har jag vuxit som människa.
Jag var visserligen ganska trött på stan när jag flyttade därifrån i slutet på januari och jag tror inte att jag lär flytta tillbaka men man ska aldrig säga aldrig. Jag trivdes ändå väldigt bra där och har en massa roligt när jag återvänder som exempelvis i helgen som gick. Enligt traditionen blev det så klart ett besök på kårhuset och allt vad det innebär: förfest, öl, caps, röj på dansgolvet, drinkar och skoj med gamla och nya kamrater.
Söndagen blev allt annat än produktiv. Jag låg och drog mig nästan hela dagen i armarna på en högst kramvänlig individ. Nej, det var inte så snuskigt som det kanske låter, bara mysigt och trevligt. Jag har sedan dess gått runt och smålett hela tiden. Trodde inte att jag skulle kunna känna så här så snart efter det senaste fiaskot men det är så otroligt skönt och fint på alla sätt och vis och värt varenda timme på tåget för att ta sig till Skövde och många timmar lär det bli om det här skulle visa sig hålla en tid.
Så, ja, jag saknar Skövde bra mycket mer än Vårgårda. :)
Psyk-pub
Äntligen fredag! Whooo! Så skönt! Synd att det kommer att vara söndag kväll snart igen men sånt är livet. Ska passa på att njuta av helgen i så stora drag som det bara går iaf. :)
Ikväll har jag blivit bjuden att delta på lite festligheter på Psykologen vid Linnéplatsen. Min gode vän och tillika ridkollega A2 står för inbjudan och lockade med att det skulle serveras snittar. :P Psykologerna brukar tydligen ha något slags pub vid sin fakultet med jämna mellanrum och jag har fått erbjudande förut men inte kunnat delta tidigare. Men ikväll har jag ju inget för mig så varför inte? Ska bli rikigt kul att få språka lite med Göteborgsstudenter som omväxling. Inte varje dag man får tillfälle till det trots att man bor i stan. Göteborg är ju så stort så där flyter studenterna liksom in i mängden betydligt mer än i Skövde där dom mer eller mindre utgör en egen folkgrupp.
Apropå Skövde så verkar det som om det blir en sväng även dit från lördag till söndag. Och ja, jag erkänner, mitt span och dejtporojekt från förra helgen bor just i Skövde. *host host* ;) Så kan det gå! Lite lustigt att man börjat jaga pojkar i Skövde först när man flyttat därifrån. Men jag saknar Skövde betydligt mer än vad jag trodde att jag skulle göra när jag flyttade därifrån och eftersom jag varit där några gånger sen i februari då jag flyttade så har det blivit att man lärt känna en massa nytt skojigt folk iaf.
För er som undrar vad som hände med mitt förra dejtingprojekt från i somras så har jag egentligen inte så mycket att säga om det. Det hela slutade inte så vackert men jag har iaf försökt att få det att funka som det är nu. Det är inte riktigt så som jag skulle velat ha det, d.v.s. att jag och personen i fråga ändå skulle kunna vara kompisar och umgås. Det hela är faktiskt ganska kyligt men eftersom det är som det är så har jag nog inte gått miste om så mycket. Inte han heller kanske, vem vet. Det finns ju alltid två sidor om en sån här sak. Som jag sagt tidigare så är jag iaf väldigt nöjd som det är nu så jag tänker inte se tillbaka på det som varit. Gjort är gjort!
Fika om en halvtimme och jag har en halv kärleksmums i kylen. MUMMA! :)
Ikväll har jag blivit bjuden att delta på lite festligheter på Psykologen vid Linnéplatsen. Min gode vän och tillika ridkollega A2 står för inbjudan och lockade med att det skulle serveras snittar. :P Psykologerna brukar tydligen ha något slags pub vid sin fakultet med jämna mellanrum och jag har fått erbjudande förut men inte kunnat delta tidigare. Men ikväll har jag ju inget för mig så varför inte? Ska bli rikigt kul att få språka lite med Göteborgsstudenter som omväxling. Inte varje dag man får tillfälle till det trots att man bor i stan. Göteborg är ju så stort så där flyter studenterna liksom in i mängden betydligt mer än i Skövde där dom mer eller mindre utgör en egen folkgrupp.
Apropå Skövde så verkar det som om det blir en sväng även dit från lördag till söndag. Och ja, jag erkänner, mitt span och dejtporojekt från förra helgen bor just i Skövde. *host host* ;) Så kan det gå! Lite lustigt att man börjat jaga pojkar i Skövde först när man flyttat därifrån. Men jag saknar Skövde betydligt mer än vad jag trodde att jag skulle göra när jag flyttade därifrån och eftersom jag varit där några gånger sen i februari då jag flyttade så har det blivit att man lärt känna en massa nytt skojigt folk iaf.
För er som undrar vad som hände med mitt förra dejtingprojekt från i somras så har jag egentligen inte så mycket att säga om det. Det hela slutade inte så vackert men jag har iaf försökt att få det att funka som det är nu. Det är inte riktigt så som jag skulle velat ha det, d.v.s. att jag och personen i fråga ändå skulle kunna vara kompisar och umgås. Det hela är faktiskt ganska kyligt men eftersom det är som det är så har jag nog inte gått miste om så mycket. Inte han heller kanske, vem vet. Det finns ju alltid två sidor om en sån här sak. Som jag sagt tidigare så är jag iaf väldigt nöjd som det är nu så jag tänker inte se tillbaka på det som varit. Gjort är gjort!
Fika om en halvtimme och jag har en halv kärleksmums i kylen. MUMMA! :)
Ridning
Snart är arbetsdagen slut för idag och det är dags att äka hem. Fast inte riktigt ändå. Innan jag är hemma igen kommer jag att ha varit ute en sväng till Hissingen på Bulycke Ridklubb och skumpat runt på hästryggen tillsammans med fyra andra goa hästtokiga tjejer. Torsdag = riddag.
Det är så himla roligt och mysigt att få komma ut och rida igen. Trot att det är ett helt projekt att ta sig ut till Hissingen, typ Torslanda, så känns det ändå som om det är värt det. Det är inte så ofta man får chans att komma ut i naturen när man bor i en så stor stad och närmare naturen än ridning kommer man ju nästan inte. :)
Kanske ska gå å fixa mig ett par mackor innan jag går. Blir nog ingen mer mat idag. Är hemma vid 22 ungefär och då orkar man ju inte sätlla sig och laga mat iaf.
Det är så himla roligt och mysigt att få komma ut och rida igen. Trot att det är ett helt projekt att ta sig ut till Hissingen, typ Torslanda, så känns det ändå som om det är värt det. Det är inte så ofta man får chans att komma ut i naturen när man bor i en så stor stad och närmare naturen än ridning kommer man ju nästan inte. :)
Kanske ska gå å fixa mig ett par mackor innan jag går. Blir nog ingen mer mat idag. Är hemma vid 22 ungefär och då orkar man ju inte sätlla sig och laga mat iaf.
Chokladdag
Har precis ätit lunch och har nu börjat sätta i mig en Marabou Daim-chokladkaka. Jag tror jag har vissa hormonrubbningar i kroppen för just nu är choklad det bästa som finns. :)
Choklad...choklad...choklad... :P
Choklad...choklad...choklad... :P
Måndag för ofta
Varför känns det som om det är måndag minst dubbelt så ofta som det är fredag och helg? För visst är det väl så? Jag tycker egentligen inte illa om måndagar förutom att jag brukar vara så absurt trött. Måndagar för mig brukar för det mest kännas som en nystart och det är egentligen bara på söndagar som jag verkligen avskyr måndagarna eftersom man varje söndag inser att helgen börjar lida mot sitt slut och det är ju sällan kul.
Helgen har gått fort men har varit mycket trevlig och mysig. Ja, faktiskt väldigt mysig som omväxling. En väldigt väsentlig anledning till det kan vara att jag börjat dejta igen. Jodå. :) Jag tänker dock inte avslöja så mycket om det för tillfället förutom att jag är väldigt nöjd med läget just nu. ;)
Fredagskvällen spenderades på restaurang Istället och på puben Rover i M1's och andra gamla före detta Skövde-studenters sällskap. Det hann bli lite allt möjligt i dryckesväg, bl.a. Irish Coffe och Caprina. Jag och A klämde dessutom i oss en rostbiffmacka som mest påminde om ett ätbart konstvärk uppmonterat på en pinne men gott var det. Sedan lullade vi hem nån gång vid 11-tiden.
Under lördagen bestämde vi att ha en liten men mysig och improviserad kräftskiva. Jag och A begav oss in till stan och handlade kräftor på Feskekörka, snaps och bröd. M1 och N fixade paj, vin, bord, hattar och servetter. Kvällen ägnades åt kräftpill, snapsnedsköljning, pajätning, mycket skratt och När & Fjärran-spel. Det hela var kort förklarat mycket lyckat enligt min egen uppfattning. Lite lullig hann man dock bli, trots att vi vara fyra personer som delade på en liten flaska snaps. Men till det kom ju vin och kräftor är ju egentligen inte så mycket mat.
Söndagen ägnades åt enbart slappande. Finns inte så mycket mer att säga om det egentligen. Dagen gick aldeles för fort och runt 20-tiden följde jag A till tåget. Vi tog en fika på centralen innan hans tåg gick. Varmchoklad med vispgrädde! Det var längesen kan jag säga!
När A's tåg hade gått åkte jag hem igen och slappade lite till. Runt 23-tiden då jag antog att A hade kommit hem till Skövde igen fick jag ett SMS som bekräftade motsatsen. Bara några minuter efter att tåget avgått från centralen i Göteborg hade tåget blivit ståendes längs spåret eftersom nån tok hoppat ut framför tåget och tja.. Vad säger man om det egentligen? Jag tycker självklart att det är sorgligt att folk tar livet av sig. Sådant är ju i största allmänhet beklagligt men jag tycker också att det är fel att blanda in andra medmänniskor i en sån sak. Jag tänker då främst på den stackars lokföraren som troligtvis såg något han/hon aldrig lär glömma samt samtliga passagerare på tåget som mycket tydligt kände hur något hamnade mellan tåget och rälsen och krossades. Självklart är man ju alltid centrum i sitt eget liv, som M1 uttryckte det, och jag tycker av ren princip att vad man gör med sitt eget liv inte angår någon annan. Men innan man tar sitt liv så kanske man åtminstone borde tänka på att sättet det görs på även kan påverka andra mycket negativt.
I vilket fall som helst så har händelsen överhuvudtaget inte nämnts i Göteborgs lokaltidningar eller så är jag rysligt dålig på att leta. Det kanske tillhör vardagen att folk slänger sig framför tåget, vad vet jag, men jag kan ändå inte låta bli att tycka att det är lite anmärkningsvärt.
Helgen har gått fort men har varit mycket trevlig och mysig. Ja, faktiskt väldigt mysig som omväxling. En väldigt väsentlig anledning till det kan vara att jag börjat dejta igen. Jodå. :) Jag tänker dock inte avslöja så mycket om det för tillfället förutom att jag är väldigt nöjd med läget just nu. ;)
Fredagskvällen spenderades på restaurang Istället och på puben Rover i M1's och andra gamla före detta Skövde-studenters sällskap. Det hann bli lite allt möjligt i dryckesväg, bl.a. Irish Coffe och Caprina. Jag och A klämde dessutom i oss en rostbiffmacka som mest påminde om ett ätbart konstvärk uppmonterat på en pinne men gott var det. Sedan lullade vi hem nån gång vid 11-tiden.
Under lördagen bestämde vi att ha en liten men mysig och improviserad kräftskiva. Jag och A begav oss in till stan och handlade kräftor på Feskekörka, snaps och bröd. M1 och N fixade paj, vin, bord, hattar och servetter. Kvällen ägnades åt kräftpill, snapsnedsköljning, pajätning, mycket skratt och När & Fjärran-spel. Det hela var kort förklarat mycket lyckat enligt min egen uppfattning. Lite lullig hann man dock bli, trots att vi vara fyra personer som delade på en liten flaska snaps. Men till det kom ju vin och kräftor är ju egentligen inte så mycket mat.
Söndagen ägnades åt enbart slappande. Finns inte så mycket mer att säga om det egentligen. Dagen gick aldeles för fort och runt 20-tiden följde jag A till tåget. Vi tog en fika på centralen innan hans tåg gick. Varmchoklad med vispgrädde! Det var längesen kan jag säga!
När A's tåg hade gått åkte jag hem igen och slappade lite till. Runt 23-tiden då jag antog att A hade kommit hem till Skövde igen fick jag ett SMS som bekräftade motsatsen. Bara några minuter efter att tåget avgått från centralen i Göteborg hade tåget blivit ståendes längs spåret eftersom nån tok hoppat ut framför tåget och tja.. Vad säger man om det egentligen? Jag tycker självklart att det är sorgligt att folk tar livet av sig. Sådant är ju i största allmänhet beklagligt men jag tycker också att det är fel att blanda in andra medmänniskor i en sån sak. Jag tänker då främst på den stackars lokföraren som troligtvis såg något han/hon aldrig lär glömma samt samtliga passagerare på tåget som mycket tydligt kände hur något hamnade mellan tåget och rälsen och krossades. Självklart är man ju alltid centrum i sitt eget liv, som M1 uttryckte det, och jag tycker av ren princip att vad man gör med sitt eget liv inte angår någon annan. Men innan man tar sitt liv så kanske man åtminstone borde tänka på att sättet det görs på även kan påverka andra mycket negativt.
I vilket fall som helst så har händelsen överhuvudtaget inte nämnts i Göteborgs lokaltidningar eller så är jag rysligt dålig på att leta. Det kanske tillhör vardagen att folk slänger sig framför tåget, vad vet jag, men jag kan ändå inte låta bli att tycka att det är lite anmärkningsvärt.
Fredag och After Work
Äntligen fredag! Så skönt! Den här veckan har varit minst lika körig och stressig som förra veckan så det ska bli så skönt med helg! De senaste veckorna har jag haft ordentligt med jobb vilket jag iofs trivs väldigt bra med. Även om jag inte har några problem med att ta initiativ så gillar jag inte riktigt att behöva fundera ut vad jag ska göra härnäst. Jag trivs som bäst när arbetsuppgifterna står på rad för att bli omhändertagna.
Sen har jag blivit riktigt slarvig med att gå å lägga mig i tid. Det måste jag göra nåt åt. Det funkar inte riktigt att somna mellan 11 och 12 på kvällen om man ska upp 05:30. Min kropp fungerar inte bra med så lite sömn, allra minst min hjärna. Även om jag numera går upp utan att ens tänka på morgonen, duschar, klär på mig och går till spårvagnen så är man ju så trött så att man nästan vill kräkas (observera att det ej hänt...än). Jag skulle behöva gå och lägga mig... Nej, rättelse! Jag skulle behöva somna runt halv 10 för att vara pigg och fräsch på morgonen efter. Men runt den tiden brukar jag alltid komma på tusen saker som jag absolut måste göra innan jag kan gå å lägga mig. Det är märkligt hur allt tråkigt kan verka vara så roligt när man egentligen borde gå och lägga sig.
Var och red ute på Hissingen igår och lyckades faktiskt hinna med den lite tidigare bussen så istället för att vara hemma kvart över 10 var jag hemma kvart i 10. Skönt.. men tror ni jag och la mig tidigare för det? Doh! Neh. :(
Började igår fundera på om jag har nåt virus på gång. Var yr och kände mig helkonstig. En powernap på tåget tillbaka till tåget gjorde dock susen och yrseln försvann och idag lyser den med sin frånvaro. JAG VILL INTE BLI SJUK! Så det så!
I helgen blir det dock lugnt. Ikväll är det återingen dags för Di Gamles Göteborgs traditionella After Work. Eftersom den lilla mysiga puben Notting Hill vid Järntorget, där vi tidigare hållit till, verkar har klaffat igen (eller liknande) har vi bytt ställe till restaurang Istället på Linnégatan. Lite annan nich men maten är helt ok och likaså umgänget. Känner dock på mig att det nog lär bli rätt tidig hemgång för min del ikväll. Lär inte orka sitta uppe så sent... *har sömnbehov som en trött vampyr*
Nåja, nu ska jag fixa de sista arbetsuppgifterna för veckan och sedan dra mig hemmåt. :)
Sen har jag blivit riktigt slarvig med att gå å lägga mig i tid. Det måste jag göra nåt åt. Det funkar inte riktigt att somna mellan 11 och 12 på kvällen om man ska upp 05:30. Min kropp fungerar inte bra med så lite sömn, allra minst min hjärna. Även om jag numera går upp utan att ens tänka på morgonen, duschar, klär på mig och går till spårvagnen så är man ju så trött så att man nästan vill kräkas (observera att det ej hänt...än). Jag skulle behöva gå och lägga mig... Nej, rättelse! Jag skulle behöva somna runt halv 10 för att vara pigg och fräsch på morgonen efter. Men runt den tiden brukar jag alltid komma på tusen saker som jag absolut måste göra innan jag kan gå å lägga mig. Det är märkligt hur allt tråkigt kan verka vara så roligt när man egentligen borde gå och lägga sig.
Var och red ute på Hissingen igår och lyckades faktiskt hinna med den lite tidigare bussen så istället för att vara hemma kvart över 10 var jag hemma kvart i 10. Skönt.. men tror ni jag och la mig tidigare för det? Doh! Neh. :(
Började igår fundera på om jag har nåt virus på gång. Var yr och kände mig helkonstig. En powernap på tåget tillbaka till tåget gjorde dock susen och yrseln försvann och idag lyser den med sin frånvaro. JAG VILL INTE BLI SJUK! Så det så!
I helgen blir det dock lugnt. Ikväll är det återingen dags för Di Gamles Göteborgs traditionella After Work. Eftersom den lilla mysiga puben Notting Hill vid Järntorget, där vi tidigare hållit till, verkar har klaffat igen (eller liknande) har vi bytt ställe till restaurang Istället på Linnégatan. Lite annan nich men maten är helt ok och likaså umgänget. Känner dock på mig att det nog lär bli rätt tidig hemgång för min del ikväll. Lär inte orka sitta uppe så sent... *har sömnbehov som en trött vampyr*
Nåja, nu ska jag fixa de sista arbetsuppgifterna för veckan och sedan dra mig hemmåt. :)
Flytt
Måndag igen, sägs det. Känns så också. Är trött som vanligt på måndagar. Somnade inte förrän vid halv ett inatt. Mycket störande. Man känner sig inte direkt pigg och alert dagen efter i såna fall.
Helgen har varit väldigt lugn. Eller tja.. inte jättedramatisk iaf. Drog upp med M1 till Karlskoga (igen) i fredags. Planen var, och blev även, att dra upp till Karlskoga någorlunda snabbt på fredagen för att slippa komma fram mitt i natten. Sedan ta sig upp i någon vettig tid på lördagen, åka till M1's lilla farmor, packa stor lastkärra och tillsammans med M1's trevliga pappa dra ner till Göteborg igen och konka upp alla grejer till M1's nya lägenhet på Sjusovaregatan, 10 minuters gångväg från min egen gata Adventsvägen.
Kort förklarat, helgen blev en flytthelg. Men det var en mycket trevlig sådan. Det flöt på bra och det var inte så jobbigt att konka möbler, lådor och kassar som jag var rädd för. Hade sen några veckor tillbaka lovat hjälpa till med flytten men betedde mig riktigt klantigt åt i torsdags då jag var ute på Hissingen och red, för första gången på ett år. Ridningen i sig gick bra men satan i gatan vad jobbigt det var. Har fortfarande träningsvärk överallt, inklusive rumpan. :)
Hur som helst, på vägen tillbaka till busshållplatsen hände det. Klockan var runt 21 och det var bäcksvart ute. Det har tydligen hunnit bli det vid den tiden på dygnet. :( Jag gick och fipplade med mobiltelefonen och plötsligt försvann vägen under mina fötter. Jag hade kommit för nära vägkanten och hade absolut inte sett att det utanför vägen var ett mindre stup rakt ner i diket. Jag tog emot mig med högerhanden och råkade nog vrida ringfingret lite för mycket uppåt. Det gjorde ont som satan och fingret svullnade upp och blev mycket färgglatt. Lila, blått och rött omvartannat. Jag tänkte att nu var det nog kört med Karlskoga för min del. Konka möbler med ett sånt finger kändes som en omöjlighet och jag bävade inför att behöva ringa till M1 och säga att jag klantat mig och stukat fingret.
Det var dock lite bättre på fredagen och min kollega B som är sjukgymnast slängde ett öga på fingret och konstaterade att det iaf inte var brutet för då hade det varit näst intill outhärdligt. Så jag bestämde mig för att hänga med till Karlskoga iaf och på lördagen var blåmärkena nästan borta. På lördagkvällen tänkte jag knappt ens på att fingret var svullet så det verkar som om flytten bidrog med en del rehabilitering.
Jag hade väntat mig att den där stukningen skulle vara i flera veckor men som det känns nu så lär jag nog åka ut till Hissingen och rida på torsdag igen. Hästen jag hade senast, Ester, var jättetrög men säker så jag lär inte behöva sitta och hålla igen så mycket iaf. Bara att få den hästen i trav var otroligt jobbigt för benen, därav träningsvärken.
Igår drog jag ut till Kållered en sväng för att köpa ett par halvchaps att ha ovanför ridjeansen som gärna vill dra upp sig lite. Jag hann också att springa runt ett varv genom hela IKEA-varuhuset för att leta efter mera svart lasyr till bokhyllan. Det är konstigt, färgen går åt och försvinner snabbare än den sammanlagda ytan av hylan som fortfarande är omålad. Jag är väl inte så sparsam med färgen, kan tänkas...
Helgen har varit väldigt lugn. Eller tja.. inte jättedramatisk iaf. Drog upp med M1 till Karlskoga (igen) i fredags. Planen var, och blev även, att dra upp till Karlskoga någorlunda snabbt på fredagen för att slippa komma fram mitt i natten. Sedan ta sig upp i någon vettig tid på lördagen, åka till M1's lilla farmor, packa stor lastkärra och tillsammans med M1's trevliga pappa dra ner till Göteborg igen och konka upp alla grejer till M1's nya lägenhet på Sjusovaregatan, 10 minuters gångväg från min egen gata Adventsvägen.
Kort förklarat, helgen blev en flytthelg. Men det var en mycket trevlig sådan. Det flöt på bra och det var inte så jobbigt att konka möbler, lådor och kassar som jag var rädd för. Hade sen några veckor tillbaka lovat hjälpa till med flytten men betedde mig riktigt klantigt åt i torsdags då jag var ute på Hissingen och red, för första gången på ett år. Ridningen i sig gick bra men satan i gatan vad jobbigt det var. Har fortfarande träningsvärk överallt, inklusive rumpan. :)
Hur som helst, på vägen tillbaka till busshållplatsen hände det. Klockan var runt 21 och det var bäcksvart ute. Det har tydligen hunnit bli det vid den tiden på dygnet. :( Jag gick och fipplade med mobiltelefonen och plötsligt försvann vägen under mina fötter. Jag hade kommit för nära vägkanten och hade absolut inte sett att det utanför vägen var ett mindre stup rakt ner i diket. Jag tog emot mig med högerhanden och råkade nog vrida ringfingret lite för mycket uppåt. Det gjorde ont som satan och fingret svullnade upp och blev mycket färgglatt. Lila, blått och rött omvartannat. Jag tänkte att nu var det nog kört med Karlskoga för min del. Konka möbler med ett sånt finger kändes som en omöjlighet och jag bävade inför att behöva ringa till M1 och säga att jag klantat mig och stukat fingret.
Det var dock lite bättre på fredagen och min kollega B som är sjukgymnast slängde ett öga på fingret och konstaterade att det iaf inte var brutet för då hade det varit näst intill outhärdligt. Så jag bestämde mig för att hänga med till Karlskoga iaf och på lördagen var blåmärkena nästan borta. På lördagkvällen tänkte jag knappt ens på att fingret var svullet så det verkar som om flytten bidrog med en del rehabilitering.
Jag hade väntat mig att den där stukningen skulle vara i flera veckor men som det känns nu så lär jag nog åka ut till Hissingen och rida på torsdag igen. Hästen jag hade senast, Ester, var jättetrög men säker så jag lär inte behöva sitta och hålla igen så mycket iaf. Bara att få den hästen i trav var otroligt jobbigt för benen, därav träningsvärken.
Igår drog jag ut till Kållered en sväng för att köpa ett par halvchaps att ha ovanför ridjeansen som gärna vill dra upp sig lite. Jag hann också att springa runt ett varv genom hela IKEA-varuhuset för att leta efter mera svart lasyr till bokhyllan. Det är konstigt, färgen går åt och försvinner snabbare än den sammanlagda ytan av hylan som fortfarande är omålad. Jag är väl inte så sparsam med färgen, kan tänkas...
Tillfälligheter?
På måndag är det den 11:e september och de flesta vet ju vad det innebär - årsdagen för terrorattentatet mot World Trade Center 2001.
Jag fick följande kluriga tet i ett mail från en av mina kollegor idag. Jag har ingen aning om de fakta som nämns i texten verkligen stämmer men det är lite kusligt faktiskt. Läs och begrunda!
* * * * *
Prova följande instruktioner och läs noggrant texten, det blir
riktigt märkligt mot slutet vill jag lova!
1) New York City har 11 bokstäver
2) Afghanistan har 11 bokstäver
3) Ramsin Yuseb (Terroristen som planerade ödeläggelsen av Twin Towers 1993 har 11 bokstäver
4) George W Bush har 11 bokstäver
Detta kan hittills vara rena tillfälligheter, men det blir intressantare längre ner i texten:
1. New York är den 11 te staten
2. Flygplan 11 hade 92 passagerare ( 9 + 2 = 11)
3. Flygplan nummer 77 som också flög in i Twin Towers, Hade 65passagerare (6 + 5 =11)
4. Tragedien skedde 11 september, eller också känt som 9/11 9 + 1 + 1=11)
5. Som du kanske känner till är "US emergency services" telefonnummer 911 ( 9 + 1 + 1=11)
Fortsatt bara tillfälligheter? Läs vidare!
1) Totalt antal offer på flygplanen som störtade var 254 ( 2 + 5 + 4 = 11)
2) 11 september är den 254 dagen på året ( 2 + 5 + 4= 11)
3) Bombningen i Madrid skedde 3.11.2004 ( 3 + 1 + 1 + 2 + 0 0 + 4 =11)
4) Tragedien i Madrid skedde 911 dagar efter Twin Towers tragedien.
Nu kommer något som är ännu märkligare:
Det mest kända symbol från USA, efter Stars & Stripes, är örnen. Följande vers är tagen från Islams mest heliga bok, Koranen:
"For it is written that a son of Arabia would awaken a
fearsome Eagle. The wrath of the Eagle would be felt throughout
the lands of Allah and while some of the people trembled
in despair still more rejoiced: For the wrath of the Eagle
cleansed the lands of Allah and there was peace."
Det var alltså vers nummer 9.11 i Koranen.
Tror du fortfarande att det er en ren tillfällighet?
Prova detta och se vad du sedan tror och tycker:
Öppna Microsoft Word och gör följande:
1. Skriv med stora bokstäver: Q33 NY. Detta är numret på det första flygplanet som flög in i Twin Towers.
2. Markera Q33 NY
3. Ändra storleken till 48
4. Ändra typsnittet till WINDINGS (Evt. WINDINGS 1)
Lite skrämmande, Eller?
* * * * *
Jag fick följande kluriga tet i ett mail från en av mina kollegor idag. Jag har ingen aning om de fakta som nämns i texten verkligen stämmer men det är lite kusligt faktiskt. Läs och begrunda!
* * * * *
Prova följande instruktioner och läs noggrant texten, det blir
riktigt märkligt mot slutet vill jag lova!
1) New York City har 11 bokstäver
2) Afghanistan har 11 bokstäver
3) Ramsin Yuseb (Terroristen som planerade ödeläggelsen av Twin Towers 1993 har 11 bokstäver
4) George W Bush har 11 bokstäver
Detta kan hittills vara rena tillfälligheter, men det blir intressantare längre ner i texten:
1. New York är den 11 te staten
2. Flygplan 11 hade 92 passagerare ( 9 + 2 = 11)
3. Flygplan nummer 77 som också flög in i Twin Towers, Hade 65passagerare (6 + 5 =11)
4. Tragedien skedde 11 september, eller också känt som 9/11 9 + 1 + 1=11)
5. Som du kanske känner till är "US emergency services" telefonnummer 911 ( 9 + 1 + 1=11)
Fortsatt bara tillfälligheter? Läs vidare!
1) Totalt antal offer på flygplanen som störtade var 254 ( 2 + 5 + 4 = 11)
2) 11 september är den 254 dagen på året ( 2 + 5 + 4= 11)
3) Bombningen i Madrid skedde 3.11.2004 ( 3 + 1 + 1 + 2 + 0 0 + 4 =11)
4) Tragedien i Madrid skedde 911 dagar efter Twin Towers tragedien.
Nu kommer något som är ännu märkligare:
Det mest kända symbol från USA, efter Stars & Stripes, är örnen. Följande vers är tagen från Islams mest heliga bok, Koranen:
"For it is written that a son of Arabia would awaken a
fearsome Eagle. The wrath of the Eagle would be felt throughout
the lands of Allah and while some of the people trembled
in despair still more rejoiced: For the wrath of the Eagle
cleansed the lands of Allah and there was peace."
Det var alltså vers nummer 9.11 i Koranen.
Tror du fortfarande att det er en ren tillfällighet?
Prova detta och se vad du sedan tror och tycker:
Öppna Microsoft Word och gör följande:
1. Skriv med stora bokstäver: Q33 NY. Detta är numret på det första flygplanet som flög in i Twin Towers.
2. Markera Q33 NY
3. Ändra storleken till 48
4. Ändra typsnittet till WINDINGS (Evt. WINDINGS 1)
Lite skrämmande, Eller?
* * * * *
Lever
Nu har jag varit så där lat igen och inte orkat skriva nåt på nästan två veckor. Fy på mig. Tänkte bara skriva och berätta att jag fortfarande lever och att min älskade Dell Inspiron (!) återvände till mig igår efter en och en halv veckas frånvaro med anledning av byte av ryggrad och hjärna... Alltså, moderkort och CPU. ;)
I övrigt har det inte väl inte hänt så värst mycket...eller jo. Lite grann faktiskt. Men jag återkommer till det vid senare tillfälle. Ikväll...kanske.
En kort redogörelse av helgen lyder som så att jag och M1 tog oss till Majorna i lördagskväll för att gå på 30-årskalas med 70-talstema. Det var mycket trevligt och det blev alldeles för många Screwdrivers för lilla mig. Jag mådde inte bra i söndags, ska jag erkänna. Usch och fy! "Jag ska aldrig dricka alkohol mera!" Ja, det har vi ju hört förr! ;)
I söndags var jag och M1 en sväng till ÖB och Willys och storhandlade. Det behövdes. Jag hade nästan ingenting hemma i matväg och har länge levt i avsaknad av en mopp. Så nu ska här städas golv så fort målningen av bokhyllan är klar... Eller vänta nu! Vem försöker jag lura egentligen? Jag? Moppa golv? Tveksamt! :)
*jobba dårå*
I övrigt har det inte väl inte hänt så värst mycket...eller jo. Lite grann faktiskt. Men jag återkommer till det vid senare tillfälle. Ikväll...kanske.
En kort redogörelse av helgen lyder som så att jag och M1 tog oss till Majorna i lördagskväll för att gå på 30-årskalas med 70-talstema. Det var mycket trevligt och det blev alldeles för många Screwdrivers för lilla mig. Jag mådde inte bra i söndags, ska jag erkänna. Usch och fy! "Jag ska aldrig dricka alkohol mera!" Ja, det har vi ju hört förr! ;)
I söndags var jag och M1 en sväng till ÖB och Willys och storhandlade. Det behövdes. Jag hade nästan ingenting hemma i matväg och har länge levt i avsaknad av en mopp. Så nu ska här städas golv så fort målningen av bokhyllan är klar... Eller vänta nu! Vem försöker jag lura egentligen? Jag? Moppa golv? Tveksamt! :)
*jobba dårå*