Anywien.blogg.se - ett minne blott

Äntligen! Sista dagen innan SEMESTER! Jag trodde aldrig att den här dagen skulle komma...iaf så kändes det inte så för typ 2-3 veckor sedan. Men nu är den äntligen här! Snart är det lunch och sen ska jag vattna lite blommor, skriva projektrapport, fika, signera journalanteckningar och sen beger jag mig nog ut till Knalleland en sväng innan hemresa till Götet.

Borås må vara lite trist ur en del synvinklar. Det regnar ofta här. Typ nästan jämt faktiskt. Dessutom så känner jag inte en kotte i stan varför jag aldrig ens funderat på att bosätta mig här. Men en riktigt bra sak med Borås är att det är en riktigt bra shoppingstad. Det finns mycket affärer både inne i centrum och på Knalleland som ligger en bit utanför och vill man ha en liten promenad så går det alldeles utmärkt att spara pengar på bussbiljett och gå ut till Knalleland istället från stan. Det finns dessutom gott om bra caféer och restauranger då man inte orkar shoppa mer utan bara vill slå sig ner på en stol med en god macka och en cappuchino eller varför inte kina-buffé?

Oj, va' hungrig jag blev nu. En halvtimme kvar till lunch och Findus färdiga mikromat. Happy happy joy!
Skönt att Solhems restaurang kommer att vara öppen igen efter min semester så att jag slipper den här j---a mikromaten!

Så där. Nu har jag gjort tillräckligt mycket PR för den här stan. Jag behöver köpa ett nytt headset och en USB-hubb. Eftersom jag just nu bara har min bärbara dator att tillgå och den bara har två ynka USB-portar så behöver jag fler. Både scanner, skrivare, digital-kamera, mp3-spelare, mus och extern hårddisk går ju på USB och det är smått omständigt att hålla på och flytta runt på altl det där.

Igår var det meningen att jag och M1 skulle ta oss ut till Bergsjön för ett litet dopp men så blev det inte. M1 kom istället över och lagade middag åt mig! Weee! Jättegod kycklinggryta med massa curry. Mumma! Vi satt och snackade en bra stund och hade mycket trevligt. Jag fick dessutom tillfälle att snacka av mig om det som upptagit mina tankar den senaste veckan och det kändes riktigt bra. Det hela börjar kännas mer och mer avlägset och jag tror att jag börjar komma till det stadie där jag egentligen bara vill garva åt alltihop för på vissa sätt är det så märkligt och komiskt.

Och nu vill jag dessutom passa på att säga en sak som jag aldrig fick ur mig igår. Tack M1, för att du finns och tack för att du bryr dig. Jag kan inte med ord beskriva hur mycket jag uppskattar det. Du är värd allt "flow" du någonsin kan få. Tro aldrig något annat. :)

Gårdagen förgylldes av god middag i trevliga bekantas sällskap. Min kompis M1, som jag var på inflyttningsfest hos för några veckor sedan, fyllde år och jag, N, F och L gjorde henne sällskap på restaurangen Pasta+ på Södra Vägen. Mycket bra restaurang med supergoda pastarätter, gott vin och dessutom riktigt sjysst kaffe. Efterrätterna kan jag inte uttala mig om för när jag hade hunnit äta upp ungefär två tredjedelar av min portition förmådde jag inte äta mer. Det stog stop så därmed blev det inte heller någon efterrätt för mig. Men en kaffe slank iaf ner. Vi hade mycket trevligt och det hann bli lite sent. Var hemma en stund efter elva och kom väl säng en stund innan tolv.

Idag var tanken att jag skulle följa med mina föräldrar och min yngst bror på kalas hos min brors flickväns mamma som fyller 50. Jag skulle isf följt med pappa hem efter jobbet men när jag kom hem från födelsedagsfirandet igår förmådde jag inte packa någonting. Och inte hann jag göra det imorse heller. Så det blir nog inget kalas för mig idag men det kvittar egentligen. Jag är trött och har nog egentligen ingen som helst lust. Måste bara komma ihåg att ringa morsan och farsan och meddela det.

I övrigt närmar sig semestern med en dag i taget. I helgen kommer R och M och hälsar på. Vi ska bl.a. till Liseberg med T, A och en, vad jag tror, manlig bekant till A. I början av veckan utlovades fint väder till helgen men när jag nu tittade på väderkartan för lördag på Superstart så ska det så klart regna. Varför ska det alltid regna när JAG ska till Liseberg? Jag förstår verkligen inte varför det ska vara så. Det är väl min vanliga tur. Efter helgen vet jag inte riktigt vad jag ska hitta på med ledigheten. Jag hoppas det blir lite sol så att man får tillfälle att sola lite.

Har inte pratat med den person som fredagens blogginlägg cirkulerar kring sedan i torsdags kväll. Jag har dels valt att inte söka kontakt eftersom jag behövt fundera och sen är det också det att jag känner att han nog haft andra, för honom säkert viktigare och roligare saker, att ägna sig åt än att tjaffsa med mig. Nu är det ju verkligen inte tjaffsa som jag vill. Jag tänkte egentligen bara tala om att jag inte tänker vara sur och arg samt att jag hoppas vi ändå kan vara vänner och umgås som två vuxna människor då vi dessutom har gemensamma kamrater. Jag vill verkligen inte vara med om att vi ska undvika varandra och att det ska vara konstigt och spänt eftersom det för min del är helt lugnt att det inte blir mer än vad som varit. Men vi får väl se hur det utvecklar sig när jag väl får tummen ur att ta kontakt.

Fem dagar kvar till semester och ledighet! Ska bli så skönt! :) Även fem dagar kvar till helgen då jag får besök för Skåne. På lördag blir det Liseberg och vem vet, kanske lite småparty på kvällen beroende på hur länge vi bli kvar på Liseberg. Förbaskat tråkigt att Lisebergbanan är avstängd fortfarande. Hade sett fram emot så mycket att få åka den.

Helgen har varit väldigt lugn, för att inte säga näst intill död. Både M1 och P hade annat för sig så jag såg i fredags eftermiddag inte fram emot helgen alls. Speciellt inte efter vad jag skrev på bloggen i fredags morse. Jag väntade mig en helg full av ångest och ensamhet men så illa blev det faktiskt inte. Även om jag nu i efterhand inser att jag inte fått något vettigt uträttat alls så har jag ändå försökt hålla mig något så när sysselsatt med lite av varje för att slippa tänka.

Somnade framför tv:n i fredags så jag fick aldrig i mig någon vettig middag eller kvällsmat. Jag hade tänkt äta efter att Y varit och hämtat sin dator. Y, som är bror till I, som är tillsammans med A, dvs min hyresvärdinna, har haft sin bärbara dator ståendes hos mig i förra veckan. Han hade varit med och jobbat som dommare på Gothia Cup och skulle spendera nätterna i en jympasal och ville därmed inte ha datorn ståendes där. (Det känns som om jag skrivit detta förut?)

Hur som helst, Y dröjde lite på sig, jag blev tröttare och tröttare och när han väl kommit och gått orkade jag inte ta mig för någonting annat än att sitta framför tv:n och tycka lite synd om mig själv. Till slut somnade jag framför U-571 och vaknade någon gång vid 12-snåret och kröp in till sovrummet. Sov dock uruselt och när jag vaknade på lördagen kändes det som om jag varit på världens fest kvällen innan men jag mindes inte festen. Jag kände mig sjukt bakis - extremt uttorkad alltså.

Jag ställde mig i duschen och där stog jag ett bra tag tills jag piggnade till något sånär för att orka ta tag i dagen. Sen satt jag framför datorn i några timmar tills jag började känna mig märkligt skakig. Då insåg jag att jag inte ätit något på över ett dygn! Det blev till att hälla i sig lite te med redigt med socker i och sen lulla iväg till vagnen och åka och handla.

Det blev dock en ganska märklig shoppingtur. Jag måste verkligen ha sett helt borta ut för när jag satt vid Allhelgonakyrkans hållplats och väntade på vagnen gick en karl med barnvagn förbi. Han stannade till och viftade framför ögonen på mig. Jag märkte det först inte men när jag väl såg det log jag lite för att visa att jag inte var helt väck. När jag sedan stog på Hemköp och packade ihop mina varor och skulle gå kom mannen som stått bakom mig i kön, fram och ställde sig och glodde på mig. "Ursäkta?" sa jag. "Jag tittar bara på dig." sa han, "Får man det?". "Titta men inte röra." sa jag lite skämtsamt och gick därifrån. Jag kan inte ha sett vidare kry ut eller så var det bara ett lustigt sammanträffande men det kändes helt klart weird.

Fick i mig lite mat efter en del om och men. Ågnade under resten av lördagen en hel del tid framför datorn. Hade tänkt att jobba lite med hemsidan men det blev visst inte så mycket med det. Fastnade i långa och djupa diskussioner med vänner som gärna lyssnade på ens klagosånger och efter att ha pratat av sig lite så kände jag mig mycket bättre till mods. Visserligen kändes det lite snopet att nästan alla man kände i Skövde röjde riktigt ordentligt på Bataljonen-gården i studentgettot i Skövde. Dom var ganska duktiga på att dela med sig av det på IRC nämligen. Men även om jag skulle ha haft den minsta lilla lust och ork att ta mig dit så hade det nog inte varit någon bra idé som det är just nu.

Söndag var tvättdag. Tog mig dessutom en promenad till Hemköp för att införskaffa ananas till pizzan jag som sedan gjorde. Det är bra att göra så där mycket mat ibland för då får man dessutom mycket över till att ta med sig till jobbet dagarna efteråt. På kvällen kom M1 och hälsade på och vi käkade min hemmagjorda pizza och tittade på Chocolat. Ja, Johnny Depp är med i den...också. :P

På det hela taget känns det ändå rätt bra att ha haft en helg helt för sig själv. Och den blev dessutom inte så hemskt ångestfylld som jag först trott vilket nog tyder på att det hela kanske inte är så farligt ändå. Visst, jag har urkass killpejling, det erkänner jag, men jag tror att jag ändå hann dra mig ur innan någon allvarlig skada skedde.

När jag börjar dejta någon så har jag ytterst sällan några visioner eller framtidsplaner om hur det ska bli. Mest för att jag är så van vid att saker aldrig blir som man tänkt sig. Man skulle nästan kunna tro att jag uppfann den företeelsen, så bra stämmer det in på mitt liv. Jag är egentligen mest ute efter att lära känna en person och se vad som händer med tiden och försöker att inte ha några förväntningar. Men ibland är det väldigt svårt. Ju mer man börjar umgås och ju mer man börjar tycka om den personen, ju mer vill man ha.

Jag har varit singel i ungefär ett och ett halvt år nu och det har faktiskt tagit väldigt lång tid att vänja sig vid att vara sin egen. Jag är visserligen en person som väldigt lätt kan vänja mig vid en viss sak men sen när man bryter just det mönstret så kan det ta lång tid att "återställa" sig igen. Just för tillfället trivs jag väldigt bra med att vara singel. Eftersom jag befinner mig precis i början av mitt karriärliv så är det ganska bra att bara ha sig själv att tänka på och på så sätt vara relativt mobil och flexibel. För i ärlighetens namn så är det lite knepigare med en fast relation då man inte har ett fast jobb som man tänkt sysselsätta sig med länge och precis som jag, fortfarande har en del "crazy" saker som man skulle vilja göra. Exempelvis jobba utomlands, vilket skulle bli en smula komplicerat om man haft en fast relation. Nu börjar jag emellertid undra hur jag ska göra med mina jobba-utomlandsplaner. Jag vill helst bli helt färdig med plugget innan jag ger mig ut och ser världen, för vem vet, tänk om man fastnar någonstans? Då lär de sista studieåren inte bli av så det är nog bäst att ta allt i tur och ordning. Samtidigt, åren går och yngre blir man ju inte.

För att återgå till ämnet relationer så har jag just insett att jag nog måste avbryta något som jag nog hade hoppats kunna bli något seriöst. Det är tråkigt och jobbigt och förbaskat olyckligt att det skulle ske precis innan min kommande semester. Men just nu känns det som det smartaste draget att göra. Jag är inte helt förlorad, jag kan fortfarande tänka rationellt och klart och förhoppningsvis fatta rätt beslut, även om det tar emot. Jag är inte heller arg eller förbannad på personen i fråga. Man kan inte rå för vad man känner, eller inte känner, för en viss person. Det är inget man kan råda över helt själv, iaf enligt min uppfattning. Men den här gången slog det helt enkelt fel och det är inte så mycket att göra åt. Det är ingens fel att det är som det är.

Just för tillfället känns det förvånansvärt bra och inte alls så vemodigt som jag trodde att det skulle kunna bli och nu är jag lite fundersam över hur det egentligen kommer sig. Jag har inte särskilt lätt för att bli kär men jag har däremot ganska lätt för att bli väldigt förtjust i folk och därmed ha svårt att släppa taget. Så jag måste nog erkänna att jag är lite förvånad. Det har ju i vilket fall som helst inte hunnit gå så lång tid sen jag bestämde mig för att det är så här det måste bli så jag kanske inte riktigt tagit in det än. Även om man hunnit med att göra vissa mer eller mindre genomtänkta saker genom åren så ångrar jag ingenting. Så är det också nu. Jag har haft roligt och ångrar inte ett smack. Utgången av det hela kunde ha varit vackrare men sånt är livet.

Ibland tycker jag att jag är en riktig olyckskorp när det gäller relationer. Å ena sidan dras jag gärna till killar som jag nog egentligen inte borde ha något samröre med alls av olila anledningar och som jag innerst inne vet inte är bra för mig och min ibland opraktiska förmåga att fästa mig vid folk så lätt. Å andra sidan verkar det som om killar som jag verkligen inte är intresserad av, men som säkert är snälla och trevliga på sitt sätt, dras till mig som magneter. Kort sagt, de killar jag vill ha kan jag inte få men de killar som jag kan få vill jag inte ha. Usch, vad hemskt det där lät! Tursamt nog så har jag iaf vid ytterst få tillfällen hittat just den typen som varken hör hemma på det ena eller det andra stället. Men då har andra saker gått fel istället.

Jag, liksom många andra, har blivit bränd vid några tillfällen och det gör ju också att då man träffar någon ny, som man genast känner att man skulle kunna tycka väldigt mycket om, så passar man sig väldigt noga för att engagera sig för mycket. Precis så är det i det här fallet. Jag blev på ett tidigt stadium konfronterad med frågor om vad jag är så rädd för. Jag går inte omkring och är konstant rädd för att binda mig, det är inte där problemet ligger. Jag försöker bara akta mig för att göra dumma misstag. Man får ju ändå ett ganska bra intryck av en person om man umgås med den personen ganska tajt. Men när man väl börjar att umgås mer och slutligen passerar gränsen mellan vänskap och/eller kamratskap och något som ligger bortom det så slutar man lyssna på den varnande rösten i huvet och börjar istället lyssna på andra röster som inger hopp om något man saknat väldigt länge: närhet och omtanke.

Nej, jag är inte rädd. Jag är helt och hållet av den uppfattningen att man måste våga för att vinna, vilket dessutom var en av de saker som en viss person intalat mig och som jag även insett desto mer efter min senaste erfarenhet. Och även om självförtroendet kanske fått sig en smäll på käften så lär jag inte dra mig för att gå vidare. Kanske inte precis just nu men senare. Jag tror också att man måste tillåta sig att ge efter och kanske till och med att bli sårad för att hitta det och den man letar efter. Annars tror iaf inte jag att man någonsin kan hitta sann lycka tillsammans med en annan person.

Igår var det då dax. Dax att se en film som man fånigt nog sett fram emot ända sedan man hörde talas om att den skulle produceras: Pirates of the Caribbean II - Dead man's chest. Tanken var från början att jag, M1, P och N skulle gå å titta på filmen tillsammans. N fick dock, som jag berättat tidigare, förhinder så han uteblev. Vid femtiden igår fick jag ett SMS från P som meddelande att hennes farmor avlidit i leukemi (?) en timme tidigare så då skippade även hon bion. Så kvar jag blev jag och M1.

Vi gick och käkade på en restaurang vid Kungsportsavenyn innan filmen. Men vi blev allt lite besvikna på maten. 99 spänn för dagens pasta med en stor stark. Lät jättebra tyckte vi tills vi fick in maten. En jättefallrik med lite lite lite mat på. Vi var både vrålhungriga så vi slängde i oss maten (nästan iaf) men blev så klart inte mätta så när vi ätit och druckit upp drog vi oss bort mot Grönsakstorget och letade upp ett mysigt café där vi satte i oss en varsin efterätt. M1 valde en maffig chokladtryffel med glass medan jag nöjde mig med en rejäl bit äppelpaj. Mätta blev vi men det var då inte tack vare pastan iaf. Sen drog vi oss tillbaka till Kungsportsavenyn och Palladium.

Trots att vi ätit oss sprickfärdiga investerade vi ändå i popcorn och fanta. De senaste gångerna vi har varit på bio har vi inte ens lyckats göra slut på popcornen men det var inget problem den här gången...konstigt nog. Medan vi stog i en hörna, bokstavligen omgivna av PR-affischer på Johnny Depp som Jack Sparrow, och väntade på att få gå in i salongen gick det mesta av popcornen åt. Jag menar, man kan ju inte bara stå där och dreggla, man måste ju göra nåt åt all överflödig salivproduktion. :P

Filmen var synnerligen underhållande! Vi skrattade så vi både skrek och grät omvartannat och jag överdriver inte. Det kan dock tänkas att vi båda var lite övertrötta men vissa scener var helt hysteriska. För att inte spoila de som ännu inte sett filmen så tänker jag inte säga något om den förutom att Johnny Depp är helt underbar som Jack Sparrow... och det har inte bara att göra med att han är snygg att titta på.  (Doh!) Den rollprestationen är genialisk och passar Depp så otroligt bra! Eller rättare sagt, Depp passar bra i rollen. Jag är tveksam till att någon annan skulle kunnat göra en hälften så rollprestation. Ok, jag är lite frälst i Johnny Depp. :)

Och visst, det är Hollywood. Vissa saker var lite fåniga och puttenuttiga men ack så underhållande och snyggt gjorda! Kort sagt så var filmen absolut värd det något saftiga priset på 100 kr och det faktum att jag idag är så trött så att jag vill grina. Det blev rätt sent igår. Var väl inte i säng förrän runt ett skulle jag tro. Skulle helt klart kunna tänka mig att se filmen snart igen för storyn var emellanåt lite rörig.

Nu får vi vänta ett år på Pirates III. Vad jag vet så den redan producerats så varför inte släppa den typ i vinter eller så? Men den som väntar på något gott... mmm... mumma :)

Även om tiden går rätt långsamt så märks det ändå att semestern kommer närmre. Nu är det två arbetsveckor kvar och en helg. Ska bli så skönt med ledighet så det finns inte ord. Har än så länge ingen aning om vad jag ska hitta på förutom att jag får besök av ett par kompisar från Skåne under den första helgen på semestern. Samma kompisar som jag var på fest hos på midsommar. Det är plannerat ett Lisebergsbesök men vad som händer mer får vi se.

I helgen har jag varit ute och rest igen. Till Skövde och Alingsås bar det iväg den här gången. Det är verkligen praktiskt med Regionen Runt. Man behöver inte tänka på vad det kostar att åka tåg. Bara att hoppa på och koppla av. Det är absolut värt de 865 kronor som det kostar varje månad.

Fredagkvällen spenderade jag i Skövde tillsammans med M2 och hans kompis B. Vi var till Voda och käkade sushi. Eller dom käkade sushi, jag käkade en jättegod kycklingrätt som påminde om något som man skulle kunna beskriva som "kycklinglasagne". Mycket gott. Sen gick vi tillbaka till Bataljonen-gården och sänkte några öl och snackade skit och roade oss av festen som någon höll på tredje våningen på Bataljonen 1. Dom hade fönster in mot gården och vi hörde hur dom spelade "Boten Anna" säkert fem gånger. Sen flög det ett gäng tidningar ut genom det öppna fönstret och två killar som var på väg ut genom porten fick en hink vatten över sig. Ja, det verkade vara en riktigt röjig fest.

Fredagkvällen avslutades med Monsters Inc. som jag faktiskt aldrig sett förut. Den var riktigt kul. Måste nog se den snart igen.

På lördagen tog jag mig in till stan för att fixa födelsedagspresent åt J som fyllde 25 och D som fyllde 30 och som jag skulle till på 25+30-årsfest på lördagkvällen. Jag hade verkligen inga bra idéer på presenter. Det roligaste jag kunde komma på var typ presentkort på Duka. Det är lite knepigt med presenter när man inte umgås så ofta. Dessutom ville jag ha så lite saker att bära som möjligt. M2 och B tyckte att jag skulle köpa en flaska fint vin men när ingen av dom intes följa med in till bolaget och bistå med sina fina vinkunskaper så struntade jag i den idén. Känns ju rätt fånigt att ge bort en flaska dyrt vin och säga "Den här rekommenderade dom på bolaget!". Neh, det fick bli ett presentkort på Hemtex istället eftersom Duka tydligen hade flytt från Skövde.

Sen drog jag till Alingsås och lyckades faktiskt, mycket enklare än vad jag väntat mig, hitta hem till J och D ute vid Östlyckan ungefär. Det var hemskt varmt och packningen var tung och påsen med cidern, blomman och presentkortet gick så klart sönder.

Lördagkvällen blev mycket trevlig. Massa god mat, öl, cider, vin och roligt folk. Fick tillfälle att umgås lite med mina gamla klasskamrater igen vilket alltid är roligt. Vi, eller dom, bestämde sig för att vi alla skulle gå ut och partaja den 29:e i Göteborg. Så klart kan jag ju inte vara med då eftersom jag får besök från Skåne och vi säkert kommer att vara kvar på Liseberg ganska sent på lördagen. Typiskt att alla roliga saker alltid ska krocka så att man alltid missar nåt.

Kvällen gick och jag blev tröttare och tröttare. Hade inte druckit så mycket, knappt två cider och var bra nära att somna sittandes flera gånger. Till slut pallade jag inte längre utan gick upp och la mig. På söndagmorgonen hjälpte jag J och D att konka upp lite grejer från lokalen som dom hyrt på sin gård tillfället till ära. En riktigt fin kvarterslokal med ett fullt utrustat kök och ett stort rum som passar utmärkt för fest.

Sen prominerade jag in till stan och tog första bästa tåg tillbaka till Götet. På centralen mötte jag upp Y, som är lillebror till I, som är tillsammans med A som jag hyr min lägenhet av. Y skulle vara med och jobba som fotbollsdomare på Gothia Cup och hade med sig en bärbar dator som ska stå hos mig en vecka. Han ska sova i en gympasal och ville inte ha datorn där så medan han är ute och dömmer fotboll så får hans dator bo hos mig.

Nu är jag tillbaka på jobbet men jag skulle inget hellre vilja än att åka hem och sova. Är så katastrofalt trött. Och det lär inte bli bättre senare i veckan heller. På tisdag ska jag, M1 och P gå och se Pirates of the Caribbean II. Ska bli så KUL! :) Vi är mer eller mindre Johnny-Depp-galna alla tre. N skulle också ha följt med men fick förhinder så nu måste vi hitta någon annan som vill ha hans biljett. M2 har jag redan tjatat på men han "orkar inte" ta sig till Götet, säger han.  Underligt det, tycker jag. Borde väl inge riktig respekt för en kille att gå på bio med inte bara en tjej, utan tre. Killar e konstiga och lata. ;) Kanske Y vill följa med istället. Så värst mycket fotboll lär det väl inte vara vid nio-tiden på kvällarna iaf.

Ja ja.. vi får väl se.

Blev stucken/bränd av någon stor elak insekt imorse när jag gick från bussen till jobbet. Insekten, såg aldrig vad det var för något, flög in i mitt hår och stack eller brände mig på höger öra. Det gör ont! :( Tror det var en humla som irrat bort sig lite för det känns inte som ett vanligt getingstick. Det bränns och örat är rött och lite svullet. Humlor brukar ju annars vara ganska harmlösa. Dom bränns inte om man inte klämmer på dom och är ju långt ifrån lika agressiva som getingar. Bin tycker jag inte heller man ser så mycket av. Håller mig dessutom på behörigt avstånd från alla bikupor. Huuuh...

...och några dagar närmre semestern sen förra veckan. Men varför måste tiden gå så långsamt? Det är nästan helt dött på jobbet de här veckorna. Till och med våra patienter har semster, både från sina jobb och från oss så det finns inte så mycket att göra.

Helgen har inte varit direkt spännande heller. Var hemma hos morsan och farsan och det är väl visserligen trevligt men det finns inte så mycket att göra där. Speciellt inte när det är fulväder. Under lördagsförmiddagen regnade det så det dånade och jag förväntade mig att det nog skulle åska mer eller mindre hela dagen. Då är till och med Internet en omöjlighet eftersom det smäller så väldans lätt därute på landet. Så mycket åska blev det iofs inte så jag bestämde mig för att sätta mig och dona lite med hemsidan. Men jag kom inte så långt för så klart så gick inte Photoshop CS2 att aktivera så då blev jag sur och tröttnade. Sen började datorn strula rent allmänt så då fick jag fixa det. Timmarna gick och dagen bara försvann. Plötsligt satt jag där och hade inte fått gjort någonting överhuvudtaget. Jo, jag hade producerat alldeles för många rader på IRC men det är jag å andra sidan ganska bra på.

Rida kunde jag inte heller göra. Morsans hästar har inte verkats på länge så till och med jag med mina ovana ögon kunde se hur långfotade dom var. Fick tillfällte att klappa lite på dom iaf. :)

På lördagkvällen gjorde vi grillspett och morsan och jag fick finna oss i att glo på den idiotiska fotbollen under middagen. Sen åt vi en av mig tillverkad äppelpaj. Det var smarrigt. Vin fick vi oxå. Lyx deluxe.

Resten av kvällen ägnade jag på nätet. Kollade lite på film, lunarstorm:ade, helgon:ade mig och annat sånt där meningslöst.

Så pass spännande har min helg varit.

Imorron är det fredag igen och jag funderar på att styra kosan mot föräldrahemmet efter jobbet imorron. Har inte varit hemma sen typ i påskas eller nåt sånt. Sjukt längesen. Hade tänkt ligga och sola på föräldrarnas tomt, kanske rida lite och bara softa. Osså kollar man väderprognosen för de kommande dagarna och upptäcker att det ska regna. Kul. Hela helgen förstörd! :( Blir det regn så blir det antagligen åska oxå och då kommer jag ju inte kunna slå ihjäl någon tid på nätet heller med tanke på hur sjukt lätt det smäller ute hos mina föräldrar. Jag vet inte hur många telefoner, faxar och modem som vi förlorat genom åren och då har åskan många gånger varit flera kilometer bort. Åskledare? *fnysa* Jag får väl helt enkelt ta med mig ett gäng DVD-filmer och plöja igenom med laptopen på batteri så länge det räcker.

Nu låter jag nog lite pesimistisk men den här helgen kommer nog att bli den långsammaste på länge. :(

Min före detta inneboende, som vi för enkelhetens skull kan kalla M1 i fortsättningen, flyttade för ett tag sedan in som inneboende hos ett par tjejer F och L i en rätt stor lägenhet i Gamlestan. I lördags var det inflyttningsfest och en rejäl fest blev det. Någon kläckte den utmärkta idén att säga åt alla att ta med sig sina överblivna spritslattar som aldrig går åt annars. Alla slattar som folk fick med sig blev till världens spritbuffé. Där fanns allt man kunde tänka sig och rejält med tillbehör fanns det också. Jag bidrag med en liten skvätt tequila vilket jag tydligen inte var den enda som gjorde för tequila fanns det rätt gott om.

Ibland är det rätt taskigt att ha en normal dygnsrytm. Iaf när det erbjuds sprit i näst intill ohälsosamma mängder. Jag pallade bara med två öl, en rätt stark grogg och en liten fånig tequila-shot. Hade jag druckit mer så hade jag med all sannolikhet däckat på någon soffa någonstans och stulit någons sovplats. Nu blev det lyckligtvis inte så. Jag pimplade vatten efter tequilan och roade mig därefter åt alla andra som var alldeles upp över öronen onyktra.

Eftersom det var en del långväga gäster från Skövde och värdflickorna omöjligen kunde erbjuda sovplats till alla dessa människor, erbjöd jag mig att förutom åt min dejt för kvällen (ja, hör och häpna!), M2, även fixa sovplats åt A. Jag fick alltså med mig två rejält överförfriskade Skövdegossar hem på söndagmorgonen. Plankade på spårvagnen gjorde vi oxå. Eller inte jag, men de övriga. ;) Med oss fick vi även M3, en gammal polare till M2 från Karlskoga som bosatt sig i Götet och dom båda stog och hickade ikapp på vagnen. Dagen efter kunde varken M2 eller A ens minnas att vi överhuvudtaget åkt spårvagn eller ens hur vi kom hem så det kanske var tur att jag själv var såpass städad att vi trots allt kom hem till rätt hus och till rätt lägenhet.

Söndagen blev ganska slapp. Jag låg ute en stund på balkongen och solade, A glodde på TV och M2 sov som ett barn. När alla till slut duschat och fräschat upp sig blev det skräpmat och sen följde jag med pojkarna in till stan för att vinka av dom vid tåget. Det var riktigt varmt och som vanligt när det är så varmt så fanns det ingen som helst luft på vagnen. Nästan alla fönster var öppna men inte blev det nåt tvärdrag för det.

Söndagkvällen tillbringade jag i köket med att göra en rejäl pastasallad så nu blir det pastasallad morgon, middag och kväll den här veckan.

Åter på jobbet önskar jag att det fortfarande vore söndag...